Rede Komputador
REDE COMPUTADOR
Maneira Oinsa atu fahe Data liu husi komputador ida ba komputador
seluk
Maneira atu sharing Data
- See more at:
http://kuc0pas.blogspot.com/2013/02/cara-membuat-menu-tab-multi-widget-di-blog.html#sthash.7aX8gcN8.dpuf
INTRODUSAUN REDE KOMPUTADOR
Rede Komputador sai hanesan konjuntu ida husi komputador, printer,
nune mos ho instrumentu seluk tan ne’ebe halo ligasun hodi sai ida deit.
Informasun no dadus sira sei halai husi kabel no mos la liu husi kabel ne’ebe
bele fasilita ema ne’ebe uja rede refere nune fasil hodi bele fahe informasaun
no dadus ba malu ho diak, uja hamutuk fasilidade printer no fasilidade husi
Hardware/Software ne’ebe halo ligasaun husi rede. Kada komputador, printer ka
periferal ne’ebe halo ligasaun ho rede hanaran Node. Iha rede nian sei inklui
komputador 2, sanulu, atus no milhaun node. Tipo rede sira, Em
jeral rede komputador fahe ba parte lima mak hanesan:
1. Local Area Network (LAN)
Local Area Network (LAN), sai hanesan rede komputador privadu ida
ne’ebe iha area ida nia laran ka iha eskola ida nia laran ne’ebe ho medida to’o
kilometro. LAN baibain uja atu halo ligasaun husi komputador privadu no
Workstation husi kantor perusahaan ka kompanha ida nia laran atu bele uja
hamutuk rede (resource ne’ebe hanesan printer) no bele troka informasaun ho
diak.
2. Metropolitan Area Network (MAN)
Metropolitan Area Network (MAN), ne’e nia base sei uja liu versaun
LAN ne’ebe ho kapasidade boot no enjeralmente uja teknologia hanesan ho LAN.
MAN bele inklui iha kantor sira no kompanya ne’ebe besik malu nune mos sidade,
no atu bele explora presijasaun privadu (setor privadu) ka jeral. MAN forsa
apoiu dadus no lian, no bele mos halo ligasaun ho rede kabel televisaun.
3. Wide Area Network (WAN)
Wide Area Network (WAN), atu alkansa inkliu iha area geografia
ne’ebe luan, dalabarak inklui iha Nasaun no bele mos iha ilha. WAN konsiste
husi konjuntu Mesin sira ne’ebe iha objetivu atu halao program (aplikasaun)
husi usada.
4. Rede (Jaringan)
Tuir lolos iha rede barak ne’ebe inklui iha Mundu ida ne’e,
dalaruma uja Hardware no Software ne’ebe la hanesan. Ema ne’ebe uja rede iha
hakarak tebes atu bele halo komunikasaun ho ema ne’ebe uja rede seluk, iha
hakarek hanesan ne’e presija ligasaun entre rede nebe dalabarak la kompatibel
no la hanesan. Dalabarak atu uja metode refere sei presija instrumentu ida
ne’ebe naran Gateway define atu halo ligasaun no bele ejekuta tradusaun ne’ebe
presija, bele Hardware no Software. Konjuntu husi rede ne’ebe halo ligasaun
ne’e mak hanaran rede.
5.Rede La Ho Kabel (Wireless)
Rede la ho Kabel (Wireless) sai hanesan solusaun ida ba iha
komunikasaun ne’ebe labele halo husi rede ne’ebe uja kabel. Tamba dalaruma ema
ne’ebe hakarak simu informsaun ka halo komunikasaun apesar ita iha kareta leten
ka iha aviaun leten, maka absoluta sei presaja Rede nebe la uja kabel
(Wireless) tamba koneksaun rede la posivel atu liga iha kareta leten ka iha
aviaun leten. Tan ne’e agora dadaun rede la uja kabel barak mak uja servisu
diak satelit no forsa fo kapasidade asesu lais liu ne’ebe kompara ho rede uja
kabel. FTP (File Transfer Protocol) FTP (File Transfer
Protocol) ne’ebe sai reprejenta hanesan rede estandar ne’ebe bele uja atu
manipula, troka ka fahe file liu husi rede ida ho basiku TCP/IP. FTP halo iha
arsitektur Client – Server. No explora koneksaun no kontrola dadus aparte entre
aplikasaun Clinete no Server. FPT mos dalabarak uja ba iha komponente
aplikasaun atu otomatika tranfere atu halo funsaun ba iha programa internal.
TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol).
TCP/IP katak komunikasaun dadus standar ne’ebe uja husi komunidade
rede iha prosesu troka dadus husi computador ida ba komputador seluk iha rede
internet. Protokolu ida ne’e sei la hamrik mesak, tamba protokolu ida ne’e
forma husi konjuntu protokolu (Protocol Suite). Protokolu ida ne’e mos sai
hanesan protokolu ne’ebe ema barak uja iha momentu ida ne’e. Dadus refere sei
implementa fila fali ba iha modelu Software iha sistema operasaun. Termu ne’ebe
fob a iha Software ne’e mak TCP/IP stack.
SASAN NE’EBE PRESIJA ATU MONTA REDE KOMPUTADOR
1. Kabel UTP : funsaun atu halo ligasaun entre komputador ida ba komputador
seluk no kabel ne’e mak sai hanesan dalan atu halo koneksaun.
2. Konektor RJ-45 : sai hanesan peripheral ida ne’ebe atu liga ba kabel UTP nia
tutun.
3. Tang Crimping : sai hanesan instrumentu ida hodi uja atu tesi kabel UTP no atu
habit kabel nia tutun.
HUB (Hubungan)/Ligasaun : sai hanesan instrumentu ida ka dalan ida atu liga kabel
stright husi komputador ba Hub no husi Hub ba komputador seluk.
Depois de Instrumentu no Material hirak ne’ebe temi iha leten ne’e
prepara ona, agora bele monta ona kabel, hare nia dejenhu iha okos:
Tuir Mai Dejenhu Kabel:
1. Kabel Cross
Formasaun parte A Formasaun parte B
o Mutin Verde Mutin Orange
o Verde Orange
o Mutin Orange Mutin Verde
o Ajul Ajul
o Mutin Ajul Mutin Ajul
o Orange Verde
o Mutin Coklat Mutin Coklat
o Coklat Coklat
Funsaun atu:
Haliga direitamente husi PC· ba PC no la liu husi HUB/Switch.
2. Kabel Stright
v Formasaun parte A Formasaun Parte B
o Mutin Orange Mutin Orange
o Orange Orange
o Mutin Verde Mutin Verde
o Ajul Ajul
o Mutin Ajul Mutin Ajul
o Verde Verde
o Mutin Coklat Mutin Coklat
o Coklat Coklat
Haliga· PC ho
uja HUB/Switch.
LALAOK MONTA REDE PEER TO PEER UJA KABEL CROSS HO KOPUTADOR RUA
1) Monta Kabel
Primeiru hasai kabel UTP nia kulit depois haloos kabel refere atu
nune fiu hirak ne’ebe iha laran sai los. Haforma pojisaun tuir diagrama ne’ebe
fo sai iha leten. Tau konsentrasaun ho diak, tamba iha kabel ida ne’e nia tutun
sorin ho tutun sorin seluk la hanesan Tesi kabel nia tutun atu nune sai hanesan
(tetuk). Hatama ba iha konektor RJ-45 no dudu makas atu nune bele to’o iha
RJ-45 nia laran, tuir mai habit ho Tang crimping. Halo tuir mos maneira ida
ne’e ba iha kabel UTP nia tutun sorin. Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba
iha LAN-tester dopois cek, karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu
tuir formasaun ne’ebe iha leten maka kabel refere pronto ona.
Atu hatene nia diferensia husi kabel Cross ho kabel Stright, maka
ita presija hare didiak iha kabel rua ne’e, iha kabel ida ita sei detekta lolos
katak formasaun husi primeiru sorin no primeiru sorin mak kor mutin orange hotu
entaun ne’e kabel Stright, maibe karik ita tau hamutuk no detekta didiak se
husi kabel sorin 5
Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba iha LAN-tester dopois cek,
karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu maka kabel refere pronto ona
atu uja
2. Lalaok Monta Rede
Iha lalaok ida ne’e nia maneira sei hanesan mos ho maneira peer to
peer uja Cross maibe so ke iha ne’e sei presija komputador tolu, Kabel Stright
no HUB. Tuir mai hili komputador ida atu sai Server no komputador rua seluk sai
hanesan Cliente. Tuir mai liga kabel Stright no HUB ne’ebe prontu ona. Haliga
kabel Stright husi Komputador ba iha Konektor HUB, entre komputador tolu ne’ebe
atu uja halo koneksaun. Hare lalaok tuir mai:
1. Haliga kabel stright husi Komputador ba HUB nune mos ho komutador
rua seluk, depois de liga sei mosu janela Wireless iha parte Taskbar, hare iha
okos
dejenhu 1. Janela Network nian ne’ebe haliga ona kabel
2. Klik iha dejenhu ne’ebe hatudu iha leten ne’e, mosu janela
Currently connected to, hare iha okos.
Dejenhu 2.Janela Currently connected to:
1. Hili ka klik Open Network and Sharing center, sei mosu
janela View your basic network information and set up connention,
hare iha okos:
Dejenhu 3. Janela View your basic network information and set up
connection. 9
2. klik Local Area Connection, mosu janela Local Area Connection
Status, hare iha oko.
Dejenhu 4. Janela Local area connection status.
3. Klik Properties mosu janela Local Area Connection Properties,
hare iha okos
Dejenhu 5. Janela Local area connection properties
4. Hili iha parte Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) ka halo
ativu tiha no klik properties sei mosu janela Internet Protocol Version
4(TCP/IP) Properties, hare iha okos
Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4)
properties. 10
5. Hili ka hamoris Use The Following IP address no prense ka kria
IP Adress. Exemplu : IP Adress Server 192.168.10.5 , Subnet
Mask 255.255.255.0 , Default Gateway husik mamuk. Ba Client IP
Adress 192.168.10.9 , Subnet Mask 255.255.255.0 ,
Default Gateway prense fali IP Adress Server, mak hanesan 192.168.10.5,
nune mos ho IP Cliente seluk tan. Hare janela iha okos ne’ebe kria ona IP husi
Server.
Dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) properties
nebe prense ona IP.
6. Prense hotu tiha hili OK.
Iha parte janela Local Area Connection Properties nian tentukan
bahwa iha icon Sharing iha nia laran tenki tau simbolu iha Allow other network
users to connect trough this computer’s internet connection atu nune Dadus nebe
Sharing ho kondisaun ne’ebe loke. Hare nia dejenhu tuir mai.
Dejenhu 8. Janela Local area connection properties nian husi parte
icon Sharing.
MANEIRA KRIA WIFI KA WIRELESS (AD - HOC)
1) Maneira halo ativu Wireless
1. Cek driver wireless nian, se laiha poresija Instal.
112. Halo ativu wireless ho hanehan butaun ka keyboard ne’ebe
ho simbolu Wireless , depois de halo ativu wireless, mosu janela wireless nian
nebe hatudu hanesan iha okos ne’e.
Dejenhu 1. Janela husi Wirless nian nebe ativu ona.
2) Maneira kria Wireless (ad-hoc)
1. Klik butaun Start
2. Hili Control Panel, mosu Janela Adjust Computer’s Setting hare
iha okos
Dejenhu 2. Dejenhu husi janela Adjust Your Computer’s Settings.
3. Hili Network and Internet, mosu janela Network And Internet,
hare iha okos
Dejenhu 3. Janela Network and Internet.
4. Hili Network and Sharing Center, mosu janela View your basic
network information set up connection. Hare iha okos
Dejenhu 4. Janela View your basic network information set up
connection 12
“Iha parte seluk mos bele uja deit ho hili ka klick iha janela
Wireless Network Connection nia okos ne’ebe ho naran Open Network and Sharing
Center maka sei mosu mos hanesan dejenhu leten ne’e”.
5. Hili Set up a new connection or network, mosu janela Choose a
connection option, hare iha okos
Dejenhu 5. Janela Choose a connection option.
6. Hili Set up a wireless ad hoc (computer-to-computer) network.
Ne’ebe hatudu hanesan dejenhu leten.
7. Hili next
8. Mosu janela set up a wireless ad hoc network. Hare iha okos.
Dejenhu 6. Janela set up a wireless ad hoc network.
9. Hili next
10. Mosu janela Give your network a name and choose security
option hare iha okos
Dejenhuj 7. Janela Give your network a name and choose security
option. 13
Janela leten ne’e haruka atu prense Network Ad hoc, hili Security
type no prense Security key. Tuir mai tau simbolu ba iha Save this network. Iha
Security key tenki prense karakter to’o ualu “tamba karakter ne’e refere ba
Security Type ne’ebe ita hili”. Hare dejenhu iha okos. Exemplu ne’ebe hatudu
iha okos ne’e, Naran Network “Class B III”, Security Type “WPA2-Personal”,
Security Key “12345678”
Dejenhu 8. janela Give your network a name and choose security
option ne’ebe ita prense ona nia naran no seguransa nian.
11. Hili next
12. Mosu janela the Class B III network is ready to use, signifika
katak kriasaun Ad Hoc Network susesu ona, hare iha okos
Dejenhu 9. Janela Class B III network is ready to use.
13. Hili close.
3) Maneira Kria IP Adress
Tentukan katak Cliente tenki halo koneksaun ona ho Naran Wireless
ne’ebe kria husi Server. “ka liga ba iha Wireless Class B III”. Tuir mai kria
IP Adress ho maneira, hare iha okos:
1. Klik start butaun Start
2. Hili Control Panel
3. Mosu janela Adjust your Computer’s Setting, hare iha okos
dejenhu 1. Janela Adjust your Computer’s Setting 14
4. Hili Network and Internet sei mosu janela Network and Internet,
hare dejenhu iha okos.
dejenhu 2. Janela Network and Internet
5. Hili Network and Sharing Center mosu janela View your basic
network information set up connection, Hare iha okos
dejenhu 3. Janela View your basic network information set up
connection.
6. Hili Wireless Network Connection Class B III sei mosu janela
Wireless Network Connection, Hare iha dejenhu okos
dejenhu 4. Janela Wireless Network Connection Status.
7. Klik icon properties mosu janela Wireless Network Connection
Properties, hare iha okos
dejenhu 5. Janela Wireless Network Connection Properties. 15
8. Hili Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4), hare iha okos:
9. Hili Icon properties mosu janela Internet Protocol Version
4(TCP/IPv4), hare dejenhu okos:
Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4)
10. Hili Use the following IP address no kria IP Adress,
Exemplu: IP Adress 192.168.10.5 ba server, Subnet mask
255.255.255.0, Default Gateway husik mamuk, IP Adress ba
Cliente rua labele hanesan ho IP Adresss server maibe so ke Subnet Mask maka
hanesan no Default Gateway tenki prense fali IP Adress Server nian, hare janela
IP Adress ne’ebe prense husi Server tuir mai:
dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) ne’ebe
prense ona IP Adress husi server.
11. Hili OK.
16
12. Iha janela Wireless Network Connection Properties tentukan
katak iha icon Sharing tenki tau simbolu ba iha Allow other network users to
connect through this computer’s internet connection, hare dejenhu okos
dejenhu 9. Janela Wireless Network Connection Properties iha parte
icon Sharing.
13. Hili close.
gado barak
BalasHapus